Nytta och nöje i socioonomastisk studiecirkel

af Terhi Ainiala & Johanna Virkkula

Vad vore roligare än att läsa onomastiska artiklar och diskutera dem tillsammans? Så tänkte vi för ungefär två år sedan, i början av 2017, och grundade en onomastisk läsekrets vid Helsingfors universitet. Den avgörande impulsen var en nyhet vi läste i flera finska medier. Nyheten handlade om kopplingen mellan förnamn och identitet och grundade sig på en färsk studie i ämnet. Vi ville bekanta oss med den tankeväckande forskningen tillsammans. Artikeln av Zwebner et al. (2017), “We look like our names: The manifestation of name stereotypes in facial appearance” (https://psycnet.apa.org/record/2017-08698-001) blev den första artikeln vi diskuterade i vår studiecirkel.

Zwebner med kumpaner konstaterar genom åtta olika delstudier hur namn och bilder på namnbärare kan paras ihop av informanter och dataprogram, och konstaterar t.ex. i en av delstudierna att en dator med stor sannolikhet väljer rätt mellan namnen Emma och Veroniqué då den får en bild på en Emma – denna delstudie gjordes på franskt material.

Hittills har vi läst 18 artiklar. De har alla handlat namn och forskning och de har intresserat oss. Största delen av artiklarna har varit relativt eller helt nya, men vi har läst ett par klassiker också. De sistnämnda har varit finska artiklar, men annars har vi läst internationella artiklar på engelska.

Hur väljer vi våra artiklar? Vi vill göra allt så smidigt och jämlikt som möjligt, och var och en får föreslå en artikel i tur och ordning. (Och alla förslag har hittills blivit godkända!)

Vi är en mångsidig grupp av forskare och doktorander med olika specialområden och intressen, vilket betyder att vi har läst artiklar om etymologisk ortnamnsforskning, namnens roll i lingvistiska landskap, binamnens funktioner och mycket mera. En stor del av artiklar kan beskrivas som socioonomastiska, och de har handlat, på mycket olika sätt, om förhållandet mellan namn och identitet. Vi har t.ex. läst en artikel av Michal Ephratt (2017) som hette “Namesakes: The experience of sharing one’s full name with a celebrity” (Names).

Rätt många av artiklarna vi läst har inte varit lingvistiska – eller inte ens onomastiska ­– på det sättet att de skulle ha baserat sig på en lingvistisk analys, utan vi har bekantat oss med artiklar från t.ex. socialpsykologi. Det tycker vi är ett starkt bevis på att socioonomastiken är ett tvärvetenskapligt ämne och att i alla fall vi som socioonomastiker ska ta reda på vad som händer utanför lingvistiken och vara öppna för olika synpunkter. Det bästa är, självklart, att vi kan samarbeta med forskare med olika bakgrund!  Ofta brukar vi ju också identifiera punkter i studierna där en onomastiker hade förbättrat upplägget …

Vi samlas ungefär en gång i månaden. Den som har valt artikeln ger en liten inledning, och sedan börjar diskussionen rulla och sorla. Nästan alltid hittar vi kopplingar till våra egna studier, och vi har t.ex. diskuterat rätt mycket etiska frågor när studier med informanter eller intervjuer behandlats – eller ovanliga namn. Som namnforskare verkar vi vara extra känsliga för att personer vars namn nämns inte ska vara identifierbara, ifall det inte alldeles explicit tillåtits – och bra så. Vi är ungefär i 10 i vår grupp, och som ett praktiska kommunikationsmedel har vi använt en Facebook-grupp där vi inte bara kommer överens om träfftider och -platser utan också delar artiklarna. Och vi har väldigt kul tillsammans – samtidigt som vi lär oss nytt och utvecklar våra argument.