Av Väinö Syrjälä
Att namn av olika slag utgör en central del av språkliga landskap är vid det här laget ett känt faktum från forskningen. Det finns dessutom flera kopplingar mellan socioonomastiken och fältet ”Linguistic Landscape studies” vad gäller exempelvis intresset för hur namn- och språkbruket reflekterar sociala och politiska ändringar, identiteter osv. Således finns det en del litteratur kring språkliga landskap som kan vara av intresse för socioonomastiska forskare, även om namnen i sig inte alltid uttryckligen står i fokus. Som ett exempel vill jag i denna bloggtext presentera en aktuell antologi som jag varit medredaktör för.
I antologin Sociolinguistic Variation in Urban Linguistic Landscapes samlas forskning från norra och södra Europa, med exempel från språkliga landskap i Finland, Sverige, Danmark och Italien. De nio kapitlen diskuterar olika perspektiv på språklig variation på skyltarna i olika slags urbana rum. Det finns olika slags hänvisningar till namn i sju av kapitlen som därmed illustrerar några av de sätten namn kan dyka upp i studier av språkliga landskap.
NAMN OCH PLATSENS IDENTITET
I sitt kapitel ”Power, Language and Visibility Defining the Linguistic Landscape” diskuterar Line Sandst hur identiteten för stadsutvecklingsområden Nordhavn och Carlsbergbyen i Köpenhamn förhandlas fram i det språkliga landskapet. I översikten av de funktioner olika skyltar innehar är namn av olika slag centrala. Kommersiella aktörer gör varumärkesbygge genom företagsnamn och offentligheten genom gatunamn. Hur de olika identiteter samsas i gatubilden kan vidare kopplas till frågor om synlighet, makt osv.
SPRÅKKONTAKT I KOMMERSIELLA NAMN
I kapiteln ”Hybrid Language Use in Urban Landscapes of Northern Sweden” undersöker Lena Granstedt, Coppélie Cocq, Eva Lindgren och Urban Lindgren hur kontakter mellan olika språk reflekteras i de språkliga landskapen av en rad städer i norra Sverige (Pajala, Kramfors, Sorsele, Umeå och Jokkmokk). Deras fokus ligger på språkliga hybrider, dvs. skyltar där element ur olika språk blandas för att skapa nya uttryck. Ett flertal av deras exempel är kommersiella namn – en kategori som är känd för kreativitet. Restaurangnamnen Rawfika och Kebabnekajse är två exempel på sådan språklig blandning i namnlandskapet.
NAMN SOM LEGITIMERING
Namn figurerar även i kapiteln ”Rules and Recommendations on Unofficial Signs – COVID-19 Signscapes in Helsinki and Stockholm” av Lieselott Nordman och Väinö Syrjälä med fokus på de nya skyltarna med olika slags regler och rekommendationer som dök upp i gatubilden under pandemin. På dessa skyltar för namn en särskild funktion kopplad till synligheten av olika aktörer. Namn på företag och myndigheter (tillsammans med deras logotyper) används för att visa vem som står bakom de olika budskapen – och på så sätt även för att legitimera de direktiv som förmedlas på skyltarna.
ELLER NAMN HELT ENKELT SOM DEL AV LANDSKAPET
De tre ovannämnda kapitlen visar hur funktioner och egenskaper av namn i språkliga landskap kan koppas till olika vidare (sociolingvistiska) frågeställningar. Men namn förekommer i olika stor utsträckning även i materialet för de andra studierna i antologin. I mitt kapitel om det språkliga landskapet i Stockholms naturreservat faller ortnamnen utanför fokuset på modelläsare på privata anslag, men noteras ändå som de mest synliga språkliga beläggen i landskapet som helhet. I båda de italienska kapitlen finns (kommersiella) namn med bland exempelskyltar som diskuteras och även i materialet i Sofie Henricsons kapitel om ”aktivistiska landskap” i Helsingfors nämns namn på facistiska och antifacistiska organisationer. Detta visar hur olika namn ofta dyker upp i analyser av språkliga landskap, oavsett frågeställningarna som ska diskuteras.
Denna antologi är förstås bara ett exempel på sådan litteratur om språkliga landskap som kan vara av intresse för namnforskare. Jag skulle vilja uppmuntra alla med socioonomastiska intressen att bekanta sig med litteratur från fältet: det finns säkerligen mycket potential för utökad kunskapsutbyte och nya forskningssamarbeten i framtiden!
Litteratur
Sociolinguistic Variation in Urban Linguistic Landscapes, red. av Sofie Henricson, Väinö Syrjälä, Carla Bagna & Martina Bellinzona (2024). Studia Fennica Linguistica 24. Helsinki: SKS. Tillgänglig som open access här: https://doi.org/10.21435/sflin.24