Socio-onomastic activities – New trends in Nordic Socio-onomastics

Namn och hållbarhet: Namnforskare samlade på internationell namnforskningskongress i Helsingfors

av Terhi Ainiala

Människans relation till sin omgivning som beskrivs av namn, ortnamn som en del av en hållbar stad, kommersiella namn som en del av en hållbar ekonomi och uttryck för identitet genom personnamn – dessa och andra ämnen diskuterades i augusti på den internationella namnforskningskongressen. Senast kongressen hölls i Finland var 1990. Nu, 34 år senare, fick finska namnforskare välkomna sina kollegor till Helsingfors, och platsen var samma byggnad på centrala campuset, Porthania.

Bild: Kongressarrangörer Johanna Lehtonen, Terhi Ainiala, Paula Sjöblom och Lasse Hämäläinen i Porthania. Även Milla Juhonen, Minna Nevala och Minna Saarelma-Paukkala var med som arrangörer.

Nästan 250 forskare från alla kontinenter deltog i kongressen, och det hölls 180 presentationer, varav 8 var posterpresentationer. Presentationerna behandlade namn på många språk och kulturer, såsom samiska språk, estniska, ukrainska och japanska. Fokus låg inte bara på person- och ortnamn utan även på internetnamn, produkt- och företagsnamn och många andra.

Temat hållbarhet

Kongressens tema var “Sustainability of names, naming and onomastics”. Syftet var att få forskare att reflektera över hur hållbarhetsteman syns i deras egna forskningsämnen och hur namnforskning kan bidra till att bygga ett mer hållbart samhälle och kultur. Eftersom namnforskning intresserar allmänheten och ofta får medieuppmärksamhet, är det möjligt att genom forskning lyfta fram ett mångkulturellt samhälle och strävan efter jämlikhet. Till exempel är ortnamnens roll i att bygga invånarnas platsrelation och identifikation betydande.

Hållbarhet framkom glädjande och mångsidigt i kongressens presentationer, där teman inkluderade exempelvis “Names as cultural heritage”, “Names and identities”, “Names and minorities” och “Onomastics as a sustainable science”.

Namn som en del av en hållbar ekonomi

De kommersiella namnen och deras roller som en del av en hållbar ekonomi framkom i flera presentationer. Ofta vill kommersiella namn påminna om äkthet, ursprung och lokalitet. Namn väcker associationer till något som alltid har funnits och hör hemma på platsen. Samma associationer används alltmer medvetet i marknadsföring, även som en del av att kommunicera hållbarhet.

Inbjuden talare, professor Helen Kelly-Holmes (University of Limerick), förklarade hur iriska namn används i Irland för att bygga ett varumärke och visa produktens lokalitet och kulturella hållbarhet. Det visade sig att namnen ofta förblir ganska ytliga som indikatorer på produktens eller företagets lokalitet, och namnformerna kan ha förenklats. Endast sällan använder företaget iriska språket i sin kommunikation annars. Det är därför berättigat att fråga vilken typ av hållbarhet och respekt sådana namnval förmedlar.

Namn från Nordsjö till nationalparker i Sverige och Finland

Namn har också en central roll i nationalparker. Namnen på informationsskyltar och vägskyltar kan återspegla områdets historia och dessutom vägleda besökare i hållbarhet i deras förståelse och handlingar. Namnen kan till exempel återspegla de många språk som talas i området och därmed också olika samhällen. Universitetslektor Väinö Syrjälä (Södertörn universitet) granskade i sitt inbjudna föredrag nationalparkernas namn i Finland och Sverige.

I min egen presentation talade jag om hur invånarna i Helsingfors Nordsjö upplever stadsdelens snabba förändring och hur denna förändring återspeglas i ortnamnen. Under tidigare decennier var Nordsjö känt för området som inofficiellt kallades Mogadishu Avenue, men numera anser många att namnet är olämpligt. Stadsdelens nyaste bostadsområde, Solvik med sina kanaler och stränder, har däremot fått namnet Finlands Ibiza i folkmun, vilket också visar på en viss främmandekänsla för platsen. Forskningen är en del av projektet “Voiman paikka” (Styrkeplatser).

Kan namnforskning främja jämlikhet?

Inbjuden talare Jane Pilcher (University of West of England, Bristol) behandlade i sitt föredrag flera teman, varav ett var människans rätt till sitt eget namn. Hon lyfte fram utländska studenters namn och den återkommande felaktiga uttalningen av dem. Pilcher reflekterade över vad universiteten kan göra för att säkerställa att varierande namnpraxis bevarar respekt och jämlikhet. Konkreta åtgärder inkluderade till exempel att inkludera betydelsen av namn och deras uttal i personalens jämlikhetsutbildning samt att registrera korrekt uttal av namn i elektroniska register. Pilcher påminde oss om namnets betydelse för människans identitet och känsla av värde. Dessa teman är mer centrala än någonsin i dagens samhälle, och vår expertis som namnforskare behövs. Vi bör tala om namns betydelser på olika arenor och göra vår expertis tillgänglig.

Nytt nummer av NoSo om namn och genus!

Under 2024 väntas flera nummer av vår framgångsrika Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics – helt Open Access! Först ute är ett temanummer med gästredaktören Jane Pilcher under temat Conventions and creativity? Names in the (re)construction of gender. Här bidrar fem artikelförfattare med aktuella perspektiv på hur förnamn, efternamn och namnbyten bidrar till förhandling av genusnormer. Utöver studier från Danmark, Finland och Norge finns också exempel från Storbritannien samt Australien, Irland och Kanada.

Volymen inleds med en introduktion av sociolog Jane Pilcher som ger en teoretisk kontext till ämnet. Därefter följer Anna-Maija Castréns artikel ‘The family fight is on!’ Finnish mixed-sex couples, humour and alternatives to patrilineal surnaming. Line Førre Grønstad har bidragit med artikeln Tradition and gender: Norwegian men’s surnames och Katrine Kehlet Bechsgaard med artikeln ‘Our family came to be with this name ‘Family identity and gender roles in surname choices. Artikeln Name changing and gender: An analysis of name changes made in the United Kingdom via enrolled deed polls, 1998–2019 är samförfattad av Jane Pilcher, Hannah Deakin-Smith, Emilia Aldrin och Hanh Thi My Nguyen. Volymen avslutas med Julia Sinclair-Palms artikel Names as a trans technology: Exploring the naming practices of trans youth in Australia, Ireland and Canada.

Trevlig sommarläsning!

hälsar NoSo-redaktionen genom Emilia Aldrin

Lästips: Namnens sociolingvistik

Under våren 2024 kom den tredje omarbetade upplagan av den populära kurslitteraturboken Sociolingvistik (red. av Eva Sundgren) som används på många grundutbildningar i Sverige – och innehåller för första gången ett kapitel om ”Namnens sociolingvistik”! Vid sidan av kapitel om bland annat dialekter och sociolekter, språkkontakter, språkattityder, språkförändring och språkpolitik får läsaren nu också bekanta sig med socioonomastiken som en viktig del av sociolingvistiken. I kapitlet om namnens sociolingvistik, författat av undertecknad, introduceras läsaren till flera namntyper och olika sociala funktioner som namn, namnvariation och frånvaron av namn kan bära i skilda sammanhang. I särskilda avsnitt behandlas teman som namn och identitet, namn och genus, namn och mångkultur, namninnovationer och namntrender samt namnplanering och maktutövning. Beskrivningen är baserad på i första hand aktuell forskning från de nordiska länderna med många tips till vidare läsning. Dessutom finns ett särskilt avsnitt om metoder och etiska överväganden.

Tips till uppsatsskrivande studenter!

Emilia Aldrin

NoSo 2023 – Namn och social representation i varierande diskurser

Årets nummer av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik – är publicerat online på en ny plattform, med full Open Acess, sökbart arkiv och andra fina funktioner! Gå gärna in på https://publicera.kb.se/noso och klicka runt!

Det här året fylls NoSo av ett temanummer med titeln ”Social representation and naming in sociocultural discourses”. Fem fina artiklar, liksom ett förord av gästredaktörerna Terhi Ainiala och Minna Nevala, ingår. Artiklarna, som denna gång alla är skrivna på engelska, knyter an till framträdanden som hölls vid en workshop inom språkkonferensen The XLVII Annual Conference on Linguistics, Tampere, Finland, mars 2021 och behandlar både namngivningspraktiker och andra näraliggande språkliga praktiker som kategorisering och etikettering. Gemensamma perspektiv som tas upp i flera av artiklarna är hur namngivning kan bli en viktig del i skapandet av gruppidentiteter, hur namn tydliggör social representation och hur namngivning kan bidra till sociokulturell inkludering och exkludering. Gästredaktörernas förord ger en viktig teoretisk bakgrund till området namn och social representation.

Många av bidragen visar hur statistiska verktyg och datorunderstödda korpusanalyser kan underlätta utforskandet av ett stort material. Terhi Ainiala, tillsammans med Salla Jokela, Jenny Tarvainen och Jarmo H. Jantunen, använder korpusmetoderna CADS och kollokationsanalys för att studera hur människor i diskussionsforum på webben använder omtalsformer som relaterar till finska städer (t.ex. ”Stadilainen”, ett slangnamn för Helsingfors) och visar hur det därigenom skapas föreställda motsättningar mellan olika grupper av människor som bor på olika platser i artikeln Geographic imagination and urban-rural binary in online discourses related to the capital region of Finland. Antti Kanner och Jaakko Raunamaa använder statistisk korrelation för att undersöka om omnämnandet av välkända personer i media kan ha påverkat namnmodet i Finland i början av 1900-talet och argumenterar för att det behövs en mer nyanserad förståelse för samverkansmekanismerna mellan media och namnmode i artikeln Large-scale statistical analysis on representation of public figures in newspapers and naming conventions in Finland in 1900-1939.

I andra bidrag kombineras kvantitativa och kvalitativa metoder på intressanta sätt. Minna Nevala och Jukka Tyrkkö kombinerar kvantitativa urvalsmetoder och kvalitativa näranalyser för att undersöka hur människor med psykisk ohälsa omtalas och etiketteras på successivt förändrade sätt i Brittiska parlamentets protokoll från 1950-tal till 2000-tal i artikeln Lunatics and idiots. Även Hanna Limatius artikel ‘The superfats, the middlies and the barely-fats’ kombinerar kvantitativa och kvalitativa analyser i sin studie av modebloggar och pekar på innovativa språkliga konstruktioner som omförhandlar invanda föreställningar om kroppars utseende. Maria Sarhemaas artikel Appelativized first names as terms of abuse kombinerar korpusanalyser med en webbenkät för att undersöka när och hur vissa finska mansnamn (Uuno, Tauno, Urpo) används som nedsättande substantiv.

Trevlig läsning önskar redaktionen!

Är du intresserad av att skicka in ett bidrag till NoSo? Gå in på webbplatsen eller kontakta redaktionen för mer information.

Emilia Aldrin

NoSo 2022 – nytt nummer av tidskriften ute nu!

Missa inte årets nummer av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik – som innehåller sex spännande artiklar om namngivning och dess sociala betydelser, i både samtid och historisk tid!

Flera av artiklarna berör hur namngivning av platser kan bidra till social positionering i det urbana rummet. Helle Lykke Nielsen, tillsammans med Maria Löfdahl, Tove Rosendal, Johan Järlehed och Tommaso Milani, analyserar hur moskéer i Göteborg använder namn och språkval som strategier för att positionera sig både inom religionen och i förhållande till det omgivande svenska majoritetssamhället. Daniel Duncan bidrar till den växande forskningen om hur namngivningen av nybyggda områden skapar ett onomastiskt kapital som både positionerar och säljer platsen. Med utgångspunkt i ett konkret exempel från Missouri, USA, föreslår han ett konkret metodologiskt analysverktyg i flera steg. Terhi Ainiala, Paula Sjöblom och Ulla Hakala undersöker hur finska kommuner positionerar sig genom kommunsloganer och vilken språklig och retorisk roll kommunens namn får i detta sammanhang.

Andra artiklar i volymen fokuserar istället på hur namngivning av människor bidrar till social positionering och identitetsskapande. Linnea Gustafsson studerar hur praktiken att använda flera förnamn (det så kallade flernamnssystemet) växte fram i Skellefteå i norra Sverige under 1700- och 1800-talen, först som en social markör för den övre medelklassen (borgerskapet) – och framför allt dess kvinnor – för att sedan spridas till andra sociala grupper. Även Sofia Kotilainen analyserar personnamnsval, men med fokus på 2000-talet och två europeiska kungahus där hon visar hur namnvalen balanserar mellan upprätthållande av tradition och vilja till förändring, varvid hon också introducerar det nya begreppet onomastisk litteracitet. I Lennart Rymans artikel färdas läsaren till medeltiden och får inblickar i omtalsskicket för kvinnor i Stockholms stadsböcker, där författaren argumenterar för att bruket av binamn markerar en marginaliserad position i samhället, oavsett om binamnets semantik är nedsättande eller inte.

Har du själv socioonomastisk forskning på gång och funderar på att publicera i NoSo? Kontakta redaktionen för information om nästa datum för inskick!

Norwegian Place-name Archive turns 100 years!

by Peder Gammeltoft, Rikke Steenholt Olesen, Krister Vasshus & Alexandra Petrulevich

The Nordic Onomastics community gathered in Bergen, Norway, to celebrate the 100th birthday of the Norwegian Place-Name Archive. The two-day conference that took place on October 28–29 2021 explored a variety of topics including digitization of place-name collections and place-name databases, collection, preservation and standardization of place-names, etymological and socio-onomastic place-name research and more. Most importantly, however, the conference as a whole functioned as a large plenum discussion of the future of onomastic research in Norway and the other Nordic countries.

Highlights from the Conference Talks

The major themes of the conference were digitization of place-name collections, name collection and processing as well as standardization of place-names. The first keynote illuminated the challenges associated with digital reproduction of analogue archive structures in the early 1990s and encouraged creative thinking when it comes to place-name data models (A. Petrulevich). The completely new database for Norwegian place-names, Norske stedsnavn | Norske stadnamn, launched a few hours before the conference, was presented (P. Gammeltoft, see below for details). Likewise, the much desired digitization of Sámi place-name collection was the focus of K. Rautio Helander’s talk. Name collection and processing was illuminated in the talks on the church’s role in recording local place-names in Falckarp in Scania (O. Svensson) and a recent initiative to digitally record local place-names in Norway (C.-E. Ore). Challenges associated with current and historical regulations of place-name standardization and use as well as local inhabitants’ understanding of correct spelling of place-names in a national setting without formal legislation were discussed by T. Larsen and R. Steenholt Olesen respectively.

Etymological and socio-onomastic research on place-names as well as the future of onomastics in the Nordic countries were likewise central topics of the conference. The second keynote dealt with urban name use related to a shopping center in Helsinki, Finland, and the aspects of name use and variation in urban contexts (T. Ainiala). Political perspectives on place-name use⁠—be it historical studies of street names or practices of standardization or mapping in the present-day or early modern context⁠—were highlighted by O.-J. Johannesen, I. Nordland and S. Evemalm-Graham. Three talks were devoted to etymological questions concerning specific place-names or place-name types, e.g. names ending in –sete or prepositional place-names (B. Eggert, S. Mascetti, E. Heide). Finally, B. Helleland delved deep into the history of the Norwegian place-name archive; the future of the archive was deemed brighter than before since the preservation of the collection and archive research is now an institutional priority.

New Database of Norwegian Place-names

On the first day of the centenary conference, the new place-name resource, Norske stedsnavn | Norske stadnamn, was presented. Norske stadnamn | Norske stedsnavn is an open-data web-semantic database for searching, viewing and downloading place-name datasets of various kinds. The resource is structured in such a way that data are uploaded and made available dataset by dataset. For the sake of usability, each dataset may be added or omitted from the search and it is possible to search in several datasets at once.

The search is structured as a simple search, but with the possibility of filtering the search result according to the parameters shown in the table view.

It is possible to search also with wildcards, * (multiple characters) and ? (a single character), and a search like helleb?st* yields a result of 21 in four of the five current datasets chosen. Underlined place-names in the search result are linked to their source, either a book digitisation, such as RYGH (Norske Gaardnavne), the digital resource of the source, like the cadastre M1886 (Matrikkelen av 1886). Some datasets are based on digitised paper slip archives, like the BSN (Bustadnamnregisteret) and the scanned paper slip is available as an image, clickable on the little ‘iiif’ icon on the right. The point icon to the right indicates that the place-name has coordinates (see map view below) and the icon with a square with an arrow will take you to an additional resource related to the entry, for instance modern cadastral information. The far right symbol shows that the entry is available in RDF-format and clicking it shows which other information the entry is linked with.

The search result can also be shown as map results, either in the form of a cluster map or a regular point map. Each point appears as a pop-up on click and allows you to view and query its source data, as well as additional information⁠—just like in the table view.

The resource will be continuously improved over the next few years. More datasets will be made available as they become ready, as will the search refined to include other types of searches. Data filtering and viewing will also be improved.

Future of Norwegian and Scandinavian Onomastics

Several thoughts and ideas on how to secure a future for name studies in Scandinavia were discussed during the conference. One of these thoughts was to increase interdisciplinary collaboration. This interdisciplinarity has long roots in Nordic onomastic tradition, as archaeologists and historians were also toponomysts in the early days of the discipline. Expanding the collaboration with other fields of research, such as sociology, anthropology, literary studies, geography, and economics (among others), in addition to strengthening the cooperation that already exists between toponomysts and archaeologists, historians and religious scholars, has several advantages. It will help our discipline develop methods and gain new knowledge, and it will show the relevance of onomastics for the broader academic world. To facilitate this, we should more actively invite scholars from other fields of research to workshops and seminars where we can bring our heads together and bring new ideas to the table.

Another way forward could be to tap further into the knowledge, hobbies and interests of the general public. Cooperation between hobby metal detectorists, archaeologists and toponomysts has resulted in new archaeological finds in Denmark, and will likely do the same if we made similar cooperation elsewhere. The continued recording of names in archives is an ongoing process in which we as name-scholars rely on contribution by the public. At the moment, at least in the current Norwegian solution, we need a better recruitment of volunteers. This could be done by promoting onomastics and crowd-sourced name projects in more technologically updated ways, for instance via social media and blogs as New trends in Nordic Socio-onomastics blog or Københavns gader.

Finally, there is no way for an academic discipline to survive if there is no teaching at academic institutions at both bachelor’s and master’s level. Courses in onomastics do lead to actual jobs with place-names or personal names at above all archives, mapping and cadastre authorities and language authorities in the Nordic countries. There is a need for onomastic competence and there is definitely a need for trained onomasticians to conduct onomastic research. Since some countries, most importantly here Norway, lack academic courses in onomastics altogether, we should be thinking outside the box and—through collaborations within NORNA and/or ICOS—possibly create a Nordic or international course on names for a broader range of students.

Äntligen är NoSo här!

Ni har väl inte missat att första numret av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics har kommit? Vilken känsla att hålla det tryckta numret i sin hand efter alla förberedelser och väntan! För den som hellre läser på skärm finns NoSo också Open Acess Online. Äntligen har vi nu en gemensam publiceringskanal för alla socioonomaster och en plattform för tvärvetenskapliga diskussioner om namns betydelse i samhället och i den mänskliga interaktionen – liksom hur vi som forskare bäst studerar dessa spännande frågor. I det första numret (NoSo 1-2021) har medlemmar ur tidskriftens internationella råd bidragit med artiklar utifrån sina respektive forskningsområden. Resultatet blev en myllrande mångfald av perspektiv och metoder!

I artikeln Places of power: naming of affective places utforskar Terhi Ainiala och Pia Olsson hur platser och platsers namn kan ge en känsla av ”empowerment”.

I Referring to women using feminine and neuter gender: Sociopragmatic gender assignment in German dialects (av Simone Busley och Damaris Nübling) får läsaren bekanta sig med det tyska bruket att i vissa situationer ange förnamn i bestämd form – och den spännande upptäckten att valet mellan feminin respektive neutral bestämning (die Anna eller das Anna) styrs av olika sociala och pragmatiska faktorer.

I artikeln The (im)morality of disease names: COVID-19 diskuterar Elwys de Stefani den aktuella frågan om hur sjukdomar bör namnges – och beskriver hur användning av inofficiella namnvarianter kan riskera bidra till stigmatisering och politisering.

I Socio(historical) onomastics through the language-philosophical lense, with reference to early New England titles of civility förmedlar Adrian Pablé en teoretisk semiologisk genomgång och kritisk reflektion över den historiska socioonomastikens möjligheter och begränsningar.

I Signals of onomastic capital: From transhistorical roots to the contemporary globalized trend of sponsored names analyserar Guy Puzey, Jani Vuolteenaho och Matthias Wolny den idag alltmer utbredda kommodifieringen av sponsrade platsnamn och undersöker hur namn kan fungera som onomastiskt kapital.

I en Concluding commentary: the social and political life of names and naming för Reuben Rose Redwood avslutningsvis en kritisk och konstruktiv diskussion om socioonomastikens möjligheter som också innehåller intressanta resonemang kring volymens bidrag.

Så gå in och läs det spännande första numret, inspireras av de många perspektiven och bidra till fortsatta diskussioner och analyser genom att sända in egna bidrag efterhand!

P.S. NoSo 1-2021 har redan ca 400 nedladdningar!

Emilia Aldrin

Hälsningar från den 17. nordiska namnforskarkongressen

av Sofia Ahlang, Unna Löppönen, Sanna Antila & Sanna-Mari Korjonen

The 17th Nordic onomastics conference was held on June 8-11th as a virtual conference via Zoom. Researchers from the Nordic countries and Scotland came to give presentations about their newest research. There were participants also from Tjeckien. We, four students from the University of Helsinki, participated as assistants and helped the participants with the use of Zoom. In this blogpost we will tell you about our experiences as assistants.

Krister SK Vasshus föreläser om stadsnamn och Vikingatiden.

Sofia Ahläng, nordiska språk (svenska som modersmål):

Jag är sommarpraktikant hos Ordbok över Finlands svenska folkmål vid Institutet för de inhemska språken. På den vägen fick jag i uppdrag att vara assistent på NORNA-kongressen. Eftersom kongressen hölls online, på grund av den rådande situationen, så satt jag hemma i min lägenhet. Det är förstås synd att inte kunna uppleva en kongress på det sätt som det är tänkt, men jag tycker ändå det var en mycket lärorik upplevelse. Föredragen var väldigt intressanta, och det var framför allt inspirerande att lyssna på forskarnas samtal efteråt. Jag hade dock trott att jag skulle kunna ta det lugnt och lyssna en rätt stor del av tiden. Där hade jag fel, det var faktiskt mer krävande än jag väntat mig. Men det var roligt, och jag hoppas kunna delta i en kongress på traditionellt sätt i framtiden. Dessutom ger det garanterat mervärde om man är insatt i ämnet, och har lättare att följa med.

Unna Löppönen, Statsvenskapen (politisk historia och kommunikation, Kandidatprogrammet för samhälle i förändring)

I’m a 3rd year student of Social Sciences, and I got interested in the NORNA-conference after taking a course in digital humanities. I also wanted to gain valuable experience about how an online conference is organised, and learn more about onomastics and the newest research in the field. As the conference was held online, I managed to participate from London where I’m currently studying as an Erasmus student. Participating in a conference, where the participants were from different parts of the Nordics and Scotland was also a great way to deepen my international experience. In the conference my tasks included creating a Zoom room, keeping the speakers informed about the time left for their presentations, and helping the speakers and the audience with technical issues. I also had plenty of time to listen to the presentations and learn new about onomastics research. There were many interesting presentations in the conference and the topics varied from the research of place names to the research of the relationship between the name and identity. All in all, if you are a student who is interested in linguistics and want to gain valuable experience, I warmly recommend you to be a conference assistant in the next Norna-conference.

Sanna Antila (politics and communication)

I’m a 3rd year student of politics and communication, and I decided to take part in the NORNA conference to learn more about organizing an online conference over Zoom. I also wanted to challenge myself to practice my Swedish, since I haven’t really used the language after high school, as well as to learn about onomastics, which was a new topic for me. During the 3-day conference I assisted the speakers with Zoom and made sure there were no technical difficulties, so the speakers could focus on their presentations. It was very interesting to hear presentations from the newest research in the field, and to gain experience as an online conference assistant, so I’m very glad I decided to take part in this conference.

Sanna-Mari Korjonen, Nordiska språk (svenska som andra inhemska språket):

For me it was very exciting to be an assistant. I have been organizing a fair once before and like to organize events. I’m quite social and love to be with people and the atmosphere in events is often fascinating. I wanted to take part in this congress as an assistant because of that and I was also interested in to see what onomastics is, it was a completely new thing for me but it also pertains to my studies a bit. During the congress I learned a lot about how Zoom works but maybe the most important for me: I became more interested in Nordic collaboration! I think that it is cool that we can speak our own Nordic language (Swedish in Finland) in communicating with people from other Nordic Countries and get understand with it. Because of this congress I got a spark to learn more other Nordic languages: especially Danish and Icelandic that is a part of my studies (one course) but I would like to learn more than that. This congress was also a window to the fascinating academic world for me as a first year student, maybe also because of the corona situation for I haven’t been studying like normal in university at all but anyway. And like Sanna writes, I am also very glad that I decided to take part in this!

Socioonomastisk studiecirkel på magisternivå

av Kaj Borg
Lektor, nordiska språk, Åbo universitet

Det både forskas och undervisas i namn vid Åbo universitet. Regelbunden undervisning i namnforskning meddelas i läroämnet finska språket av docent i namnforskning Paula Sjöblom, men även i läroämnet nordiska språk skrivs det sporadiskt kandidat- och pro gradu-avhandlingar om egennamn.

På magisternivå kan de studerande vid institutionen för språk- och översättningsvetenskap välja bland tre olika inriktningar: examensstudier för flerspråkig översättning, examensstudier för språkinlärning och -undervisning samt examensstudier för språkexpertis. Inom det sistnämnda alternativet har det getts två fempoängskurser i namnforskning – Nimistöntutkimus I och Nimistöntutkimus II, det vill säga Namnforskning I respektive II. Avsikten med kurserna är att den studerande får grundläggande insikter i vad namn är och hur man kan forska i dem. Kurserna är öppna för alla studerande i samtliga språkämnen oberoende av den valda examensinriktningen.

Vårterminen 2020 höll vi, Paula Sjöblom och jag, den senare av de två kurserna. Medan den första kursen – som är en boktentamen – främst fokuserar på namnteori och namntypologi är påbyggnadskursen tänkt som en fördjupning i aktuell onomastisk forskning. Eftersom den senaste forskningen ofta belyser hur namn ges och används i olika språkliga, samhälleliga eller sociala kontexter, fick kursen på ett naturligt sätt en klar socioonomastisk inriktning.

Intresset för den valfria kursen var glädjande stort. Sammanlagt rymdes dock bara ett dussin studerande med på kursen. De flesta hade något språk som huvudämne, men bland deltagarna fanns det också en blivande arkeolog och en blivande klasslärare. Denna ämnesmässiga mångfald visade sig vara mycket berikande för diskussionerna på kursen.

Kursen ordnades i form av en studiecirkel. Paula och jag valde ett lämpligt antal vetenskapliga artiklar, rapporter och delar av större verk om namn i socioonomastisk belysning och grupperade texterna tematiskt. Vi hade sammanlagt sex sammankomster och de valda temana var följande: Onomastiska grundfrågor, Namn och identiteter i stadsmiljö, Onomastiska landskap, Personnamnssystem, Namn och kön samt Framtidsutsikter för namnforskning. Var och en av deltagarna fick skriva ett kritiskt referat av en vetenskaplig artikel och fundera ut instuderingsfrågor som grund för den gemensamma diskussionen. I slutet av kursen fick var och en också lämna in en inlärningsdagbok med egna reflexioner kring de lästa artiklarna.

En uppsjö olika socioonomastiska frågor togs upp under kursens gång. Vi diskuterade bl.a. hur inofficiella ortnamn i städer används vid inkludering och exkludering av olika persongrupper, hur tvåspråkigheten kommer till synes i kommersiella namn beroende på maktförhållandena mellan språken på orten, hur jämlikheten förverkligas i olika länders personnamnssystem och hur personnamn ger uttryck åt olika könsidentiteter.

Den valda socioonomastiska infallsvinkeln på namn gjorde det lätt för studenterna att inse hur betydelsefulla namn är vid kommunikation och strukturering av den sociala omgivningen. Insikten om att egennamn på ett alldeles speciellt sett kan förmedla kontextuell information fick deltagarna också att komma med en del sådana adekvata iakttagelser om egennamns situationsbundna användning som var nya också för oss lärare.

På grund av coronapandemin hölls lektionerna över videosamtalstjänsten Zoom. Trots de smärre tekniska problemen med de tidvis instabila nätförbindelserna lyckades kursen även tekniskt sett väl. Möjligen var det till och med lättare för deltagarna att koncentrera sig på själva substansen och delta i diskussionerna i ett virtuellt rum än i ett traditionellt klassrumssammanhang.

Kursen kommer att hållas regelbundet även i framtiden. Eftersom den socioonomastiska infallsvinkeln tycks ge en mera rättvisande bild av den senaste forskningen kring namn och göra namnforskningen tillgängligare för studerande, har vi bestämt oss att döpa om kursen till Namn, identitet och samhälle. Socioonomastik är definitivt ett forskningsfält som intresserar och inspirerar magisterstuderande.

Onomastisk studiecirkel på distans

af Johanna Virkkula

Vår studiecirkel i namnforskning (nämnd på denna blogg tidigare) flyttade över till internet i dessa distanstider: våra universitet beslöt att flytta allt (förutom nödvändiga arbetsuppgifter som skötsel av djur; uni i Hfors har veterinärmedicinska och medicinska fakulteter) på distans i medlet av mars. Så vi beslöt att pröva att flytta vår namnforskningscirkel också till webben, på vår vanliga månadstid.

Nu har vi träffats en gång virtuellt. Och vad trevligt det var, och vilken bra diskussion vi fick! Givetvis underlättade det kommunikationen att vi har ett levande samband och att vi känner varandra sedan tidigare. Vi kan alltså tolka varandras språkbruk och miner – det verkar mycket vanligt att man missförstår varandra i möten på webben, och här är den risken inte så överhängande.

Vårt virtuella studiecirkelmöte. Bild: Lasse Hämäläinen

Mitt i vår förändrade vardag har vår studiecirkel gett en uppfriskande möjlighet att ses, och diskutera namnforskning, även i dessa ovanliga förhållanden då vi i övrigt inte ska träffas.

Det som förvånade mig mest var att vi inte miste just alls i djup i diskussionen; liksom tidigare läste vi vår valda text (denna gång Antti Leinos lectio precursoria för doktorsdisputationen, utgiven på finska här), en av oss var beredd att presentera den, och resten att lyfta frågor och dela tankar om hur en kunde tillämpa metoder och teoretiska ståndpunkter i sin egen forskning.

En klar fördel med att träffas på webben – vi använde programmet Zoom – är att vi lyckades få med deltagare virtuellt som inte av olika skäl, många av dem geografiska, lyckats komma med tidigare. Denna fördel är något att ta med sig i framtiden: senare i år när vi säkert har mer och fler erfarenheter av virtuella vetenskapliga möten och konferenser och olika sätt att organisera dem behöver vi diskutera detta.

En klar nackdel var däremot att allt det där informella runt studiecirkeln blev borta, det där då man småpratar med dem som kommit tidigt, i smyg fortsätter en diskussion om vad det nu är som är aktuellt – jobb och stipendiesökningar, husdjur, och sådant där som inte är bekvämt att lyfta i en gruppzoom och inte är tema för vår studiecirkel egentligen, utan bara en av sociala interaktionen av att träffas. Jag tror det är viktigt att komma ihåg att den här sociala interaktionen är en del av att träffas, jag tror att vi kommer att behöva ses på riktigt ibland för att bli vänner; för att ha intressanta diskussioner kollegor emellan räcker det nog att ses virtuellt.

Som avslutning vill jag dock säga: helt klart är det möjligt och givande att träffas med studiecirklar på internet! Vår nästa träff har vi inskriven i kalendern på vår vanliga månadstid, och nästa artikel är vald. Och jag ser fram emot att ses virtuellt med kollegorna igen.