Author: Birgit Eggert

Nyt dansk projekt: LINK-LIVES – Historical Big Data

af Birgit Eggert

Carlsbergfondet har i februar 2019 bevilget 22 mio. danske kroner til ”Semper Ardens”-forskningsprojektet Link-Lives som går ud på at rekonstruere livsforløb og familieforbindelser for (næsten) alle som har levet i Danmark fra 1787 og indtil det moderne Civile PersonRegister (CPR) blev oprettet i 1968. Projektet vil give helt nye muligheder for registerforskning på mange niveauer og i mange forskellige fag når grundstammen til registeret står færdigt om 5 år.

Udgangspunktet i projektet er de danske folketællinger som for en stor dels vedkommende er indtastede i Dansk Demografisk Database, hvor der skal oprettes links mellem de forskellige folketællinger så man kan følge den samme person gennem hele livet. Derefter skal der tilføjes andre kilder som for eksempel kirkebøger, fødsels- og dødsattester, sessionspapirer og meget andet. I et senere projekt planlægges også at lave funktioner så private slægtsforskere kan indlevere deres slægtstræer til databasen.

Projektet er et samarbejde mellem Københavns Universitet, Rigsarkivet og Københavns Stadsarkiv, og det skal resultere i adgang til de rekonstruerede livsforløb og familierelationer gennem Link-Life Science hvor forskere kan få skræddersyede data til deres videnskabelige projekter, og Link-Life Citizen som er et website hvor alle gratis kan søge i de rekonstruerede livsforløb og familieforbindelser, som er gamle nok til at være åbent tilgængelige.

Jeg er som navneforsker med i projektet for at navnevariationerne bliver identificeret så sikkert som muligt (lemmatisering) både når det gælder sted- og personnavne, og for den socioonomastiske forskning har projektet et stort potentiale. Med det færdige materiale vil det være muligt at trække data som eksempelvis kan fortælle hvor, hvornår og i hvilke sociale grupper nye fornavne tages i brug, hvordan nye navnemoder bevæger sig gennem samfundet geografisk, kronologisk og socialt, hvilke familier som først begynder at bruge efternavne og hvem der følger efter, og for eksempel også om det er de ældste eller de yngste i søskendeflokke som er mest innovative i navngivningen af deres børn, og mange, mange andre ting.

Projektet har netop i dag, den 28. februar 2019, haft Kickoff seminar og begynder officielt den 1. marts 2019. Det bliver spændende at følge med i projektets udvikling, og se hvor mange hidtil ukendte forhold i danskernes navnebrug det kan bringe frem i lyset. Læs mere om projektet i Carlsbergfondets præsentation i forbindelse med bevillingen HER

Aktuella socioonomastiska perspektiv – en workshop om urbana språkliga landskap

af Väinö Syrjälä

Precis före jul samlades en gäng inbjudna forskare till Namnarkivet i Uppsala för en liten tvådagsworkshop om urbana språkliga landskap. Deltagare var framför allt namnforskare, från både Institutet för språk och folkminnen och Helsingfors universitet, och presentationer och diskussioner under evenemangen tangerade aktuella socioonomastiska frågeställningar ur flera olika perspektiv.

Den första dagens två presentationer behandlade aktuell forskning om lingvistiska landskap. Jennie Spetz och Maria Bylin från Språkrådet delade med sig preliminära observationer ur en undersökning om språkbruket på svenska vårdcentraler och bibliotek. Deras material var insamlat på ett flertal orter runt om i Sverige. Inte överraskande var svenskan språket i den ”fasta inredningen” på dessa ställen, medan övriga språk användes mer sporadiskt. T.ex. förekom de nyanländas språk främst i affischer för större nationella kampanjer (kvinnojour, vaccinationer osv.). Om man inte kunde svenska var det alltså en väldig konstig bild man kunde få av de språkliga landskapet. Situationen för de nationella minoritetsspråken var inte mycket bättre. Vi väntar med spänning på den färdiga rapporten!

I dagens andra presentation gav undertecknad en kortfattad sammanfattning av mitt nyss avslutade avhandlingsprojekt (Helsingfors universitet, 2018) om språkbrukare och Svenskfinlands lingvistiska landskap. Genom exempel ur mina delstudier försökte jag illustrera de nya synvinklar till (namn i) städernas lingvistiska landskap som ett mer folkonomastiskt tillvägagångssätt kan ge. Att socioonomastiken och studier av lingvistiska landskap har mycket att ge varandra blev en tydlig slutsats i den efterföljande diskussionen.

Den andra workshopdagen fokuserade mer direkt på namnen i stadsbilden. Terhi Ainiala inledde dagen med en diskussion över inofficiella namn som källor för både stadsplanenamn och namn på officiella institutioner. Terhi kunde illustrerade temat med ett flertal konkreta exempel från Helsingfors. En livlig diskussion om bruket av inofficiella namn i officiella sammanhang på andra håll följde.

Evenemanget avslutades genom att Line Sandst som sammankallat workshoppen gav själv en översikt över de första resultaten av sitt projekt kring Uppsalas onomastiska landskap. Hur olika språkliga inslag, i synnerhet kommersiella namn, är synliga i staden samt hur dessa tillsammans med inofficiella namn bidrar till stadsbornas upplevelser var frågor som igen gav upphov till intressant diskussion om socioonomastikens utmaningar och möjligheter. Överlag gav workshoppen en tydlig fingervisning om socioonomastiken som ett fält som har potential att bidra till samhällsaktuella frågor. Att få tillfälle att dryfta forskningsfrågor med kollegor i en avslappnad miljö är alltid gynnsamt! Således är workshopen säkert inte det sista som vi inom socioonomastiken får höra om det aktuella temat, namn i lingvistiska landskap.