av Katharina Leibring
Dagens nyblivna föräldrar har ett stort och varierat namnförråd att ösa ur, och att de tycks vilja söka efter lite mer ovanliga namn är ganska tydligt. De vanligaste namnen har blivit relativt sett mindre vanliga och vi ser många exempel på individuella stavningar – och även på för Sverige nya namn. (Statistiska centralbyrån a) Det är ett spännande ämne i sig att utforska men i den här artikeln kommer jag att presentera och diskutera frekventa namn, begränsat till de namn som varit bland de 50 vanligaste småbarnsnamnen givna till flickor respektive pojkar under något år mellan 2000 och 2020. För den som vill ha ett större namnstoff hänvisar jag till Leibring 2020 där jag diskuterar de 100 vanligaste namnen givna till pojkar respektive Jag använder mig av Statistiska centralbyråns årsvisa statistik (Statistiska centralbyrån b) där olika stavningsvarianter är sammanförda men diskuterar någon gång enskilda namnformer. De skrivvarianter som jag använder är de som var mest frekventa under år 2020.
Trots mångfalden av använda namn har namntopparna varit ganska stabila under de här två decennierna. För flickorna har 94 olika namn någon gång varit bland de 50 vanligaste och för pojkarna 93. Sex flicknamn (Alice, Maja, Elsa, Emma, Julia, Wilma) och fem pojknamn (Filip, Lucas, Noah, Oscar, William) har intagit förstaplatserna. Alice har varit etta nio gånger, William åtta, Lucas sex och Emma fem gånger. Av de 93 pojknamnen har 14 legat kvar bland de 50 vanligaste under hela perioden och bland namnen givna till flickor finns något fler långliggare, 17 stycken.
Tabell 1. Pojknamn som funnits i toppen under hela perioden:
| Adam | Albin | Alexander | Axel | Edvin |
| Elias | Filip | Hugo | Isak | Lucas |
| Ludvig | Oliver | Oscar | William |
Tabell 2. Flicknamn som funnits i toppen under hela perioden:
| Agnes | Alice | Alva | Ebba | Ella |
| Ellen | Emilia | Emma | Isabelle | Julia |
| Klara | Linnea | Maja | Olivia | Saga |
| Sara | Wilma |
Stabiliteten visas också av att ganska få namn kommit in på listan efter 2010; 25 pojknamn (Adrian, Aron, August, Charlie, Ebbe, Elton, Frank, Frans, Harry, Henry, Jack, Josef, Loui, Love, Malte, Matteo, Melker, Milo, Mohamed, Otto, Sam, Sixten, Valter, Vidar, Ville) respektive 21 flicknamn (Celine, Edith, Elise, Ellie, Hedda, Ines, Ingrid, Iris, Juni, Leah, Leia, Liv, Livia, Lo, Luna, Lykke, Mila, Minna, Signe, Sigrid, Siri). Av dessa namn har bara ett pojknamn (Matteo) nått tio-i-topp och fem ytterligare namn (Adrian, Harry och Valter respektive Ellie och Ines) kommit över plats 20. Det är alltså inte helt lätt att göra en snabb karriär som babynamn och ännu svårare att nå tio-i-topp.
Namnens struktur
Vilken struktur har då de populära namnen? Sett till stavelseantalet (efter hur namnen vanligtvis uttalas i mellersta Sverige) är tvåstaviga namn vanligast för både flickor och pojkar. Genomsnittet för flicknamn ligger på 2,32 och för pojknamn på 2,15 stavelser. Att det finns fler enstaviga pojknamn än flicknamn och att fler fyrstaviga flicknamn än pojknamn var populära runt millennieskiftet, är iakttagelser som också har gjorts i tidigare undersökningar. Det finns inga dubbelnamn i materialet, något som inte är förvånande, eftersom dessa just har börjat göra comeback som småbarnsnamn.
För att utröna om namnens struktur har förändrats under de senaste åren, och om namngivningen utifrån en könsdikotomi har förändrat sig har jag applicerat en internationell modell (Barry & Harper 1995, Nübling 2015) som även använts i en tidigare undersökning av av Linnea Gustafsson (2017) där bland annat de populäraste babynamnen 1998–2015 i Sverige är analyserade. Denna indelning bygger på två skalor, där ena änden i respektive skala är traditionellt vanligare för kvinnonamn och den andra för mansnamn. Skalorna gäller dels namnens ändelsefonem, dels deras betoning och stavelsemängd. (Eftersom det är så gott som lika många flicknamn som pojknamn har jag inte gjort några procentuträkningar utan alla tal som anges här är absoluta.)
Skalan för namnens struktur är indelad enligt följande:
| Skalpunkt | Namnets struktur |
| Plus 2 | Betoning på stavelse 2 eller senare (Amanda) |
| Plus 1 | Tre eller fler stavelser, betoning på stavelse 1 (Emelie) |
| Noll | Tvåstavigt, högst 6 fonem, betoning på stavelse 1 av 2 (David) |
| Minus 1 | Enstavigt med mindre än 6 fonem (Linn) |
| Minus 2 | Tvåstavigt namn med 6 fonem eller fler och betoning på stavelse 1 (Alfred) |
Ser vi till namnens hela struktur (figur 1) finner vi att den vanligaste strukturen för namn för båda könen är namn med position noll i figuren, t.ex. Lucas och Maja. Skalorna är i övrigt närmast spegelvända med fler flicknamn som betonas på stavelse 2 eller senare (plus 2) och med fler pojknamn som betonas på stavelse 1 och har minst sex fonem (minus 2 i figuren).
Namnens ändelsefonem
Beträffande ändelsefonemen får vi en bild (figur 2) där flicknamnen, som förväntat, oftast slutar på vokal (plus 1 eller plus2), framförallt på [a] (plus 2). Belägg finns dock för samtliga positioner i skalan – hela 21 flicknamn uttalas med final konsonant. Pojknamnen når en topp i mitten (noll), där de 44 namnen som slutar på en sonorant (m, n, r, l) placeras. I övrigt är pojknamnen, bortsett från att endast ett namn slutar på [a], ganska jämnt fördelade över skalan. Det är alltså totalt 17 pojknamn som slutar på vokal.
Skalan för ändelsefonem utgörs av dessa positioner:
| Skalpunkt | Namnets ändelsefonem |
| Plus 2 | Ändelsefonemet är [a] (Ella) |
| Plus 1 | Ändelsefonemet är en vokal utom [a] (Matteo) |
| Noll | Ändelsefonemet är en sonorant [m, n, r, l] (Edvin) |
| Minus 1 | Ändelsefonemet är en frikativa [f, v, s] (Iris) |
| Minus 2 | Ändelsefonemet är en klusil [b, d, g, p, t, k] (Astrid) |
Det är välbekant att traditionellt i svenskt namnskick (och i närliggande språk) brukar de flesta flicknamn sluta på vokal, företrädesvis på [a] eller [i/y]. Så är fallet också i nutid då ca ¾ av namnen har finalt uttalad vokal. Överlägset vanligast är [a] som är ändelsevokal i 59 namn. Om vi fortsatt räknar utifrån hur namnen uttalas (med stumt finalt e i ursprungligen franska namn) är det ändå hela 21 namn som slutar på konsonant, oftast [s] och [n]. Av dessa namn har 8 kommit in efter 2010.
Bland de 17 pojknamnen som slutar på en vokal är [o] vanligast, följd av [e] och [i, y]. Ett enda namn slutar på [a], nämligen Noah. En sonorant är dock, som nämnts, det allra vanligaste slutljudet med 44 namn. Runt ¼ av pojknamnen slutar på en nasal där [n] är i särklass vanligast med 18 namn. 19 namn slutar på en klusil, oftast [k] eller [d]. Det näst vanligaste enskilda slutljudet bland pojknamnen är [s] som finns i 16 namn.
De här graferna överensstämmer rätt väl med de resultat som Gustafsson (2017) visar, men bryter vi ut de namn som blivit populära först efter 2010 får vi en lite annan bild. Bland de 25”nya” pojknamnen slutar hela 11 på vokal. Det kan jämföras med att av de 23 namn som åkt ut från 50-listan sedan 2010 fanns inget med vokalslut. Det förefaller alltså som om pojknamnen något närmar sig flicknamnens struktur. På motsvarande sätt ser vi att över en tredjedel av flicknamnen som slutar på konsonant har kommit in först efter 2010. Det tycks som om de mest populära namnen till småbarn börjar väljas bland namn som är mer könsneutrala till sin bildning. Om den utvecklingen fortsätter vet vi ännu inte – fler studier av namn på väg uppåt behöver göras. Och vad händer när och om dubbelnamnen, med den för Sverige klassiska könsuppdelningen där pojknamnen består av enstaving + tvåstaving och flicknamnen utgörs av tvåstaving + tvåstaving, något som Sigurd Fries beskrev redan 1973, återkommer?
Källor och litteratur
Barry, Herbert & Harper, Aylene S., 1995: Increased choice of female phonetic attributes in first names. I: Sex Roles 32. S. 809–819.
Fries, Sigurd, 1973: Carl Ivar och Anna Greta. Några synpunkter på tryckfördelningen i de sammansatta personnamnen. I: Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni 1973. Stockholm. S. 75–84.
Gustafsson, Linnea, 2017: Förnamn med klass. Fonetisk ljudsymbolism i ett intersektionellt perspektiv. I: Namn som kjelder. Rapport frå Den sekstande nordiske namneforskarkongressen på Jæren folkehøgskule, Kleppe 8–11 juni 2016. Red. av Tom Schmidt & Inge Særheim. Uppsala. (NORNA-rapporter 96.) S: 85–96.
Leibring, Katharina, 2020: Inte bara Alice och William. Om namngivning av småbarn under 2010-talet
Nübling, Damaris, 2015: The phonetic gender score of German first names and pet names. Gendered first names versus de-gendered pet names. I: Innivationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43 symposium i Halmstad 6–8 november 2013. Red. av Emilia Aldrin et al. Uppsala. (NORNA-rapporter 92.) S. 196–215.
Statistiska centralbyrån a): Namnstatistik. Tilltalsnamn på nyfödda namngivna 2020
Statistiska centralbyrån b): Namnstatistik. Namn – nyfödda flickor och pojkar 1998 till 2019. [Excel-fil till download här]
